söndag 2 februari 2014

Probiotika

Från Wikipedia :

Probiotika
 eller mikrobiska preparationer är kost som innehåller bakterier med avsikten att stärka immunförsvar och tarmflora.[1] Inom vissa tänkta medicinska användningsområden har man kunnat visa på viss effekt[2] men i de flesta fall är effekten inte påvisbar eller inte tillräckligt stor för att motivera behandlingsmetoden.[3][1][4] Vissa forskningsstudier demonstrerar att probiotikan har betydelse förimmunförsvar, kroppsvikt, maghälsa och till och med hjärnans funktioner.[5]

Probiotika innebär levande bakteriekulturer. Probiotika finns rikligt i mjölkprodukter, men det medför inte att alla mjölkprodukter innehåller probiotika, utan det finns tre viktiga krav som måste uppfyllas. Det första krav som måste uppfyllas är att bakterien måste vara säker ur medicinsk synpunkt, dessutom måste den kunna överleva i magens sura miljö och samtidigt vara ”nyttig” för människan.[6]

Den normala människans matsmältningskanal innehåller cirka 400 olika typer av probiotiska bakterier som minskar tillväxten av skadliga bakterier och främjar ett friskt matsmältningssystem.


Enligt vissa hypoteser placerar sig probiotikabakterierna på slemhinnorna i tarmen. Där förväntas de leva av näringen samtidigt som de försvårar för andra skadliga bakterier att dels ta del av näringen och dels fästa på tarmens slemhinnor.

Probiotika tillverkar starka syror och antiseptiskt väteperoxid (mjölksyra och ättiksyra) vilket resulterar i sänkt pH-värde i magsäcken.[källa behövs] Det låga pH-värdet bidrar till en otrevlig miljö i magsäcken och motverkar därför skadliga syrakänsliga bakterier, men även vissa svampsjukdomar som Candida.[källa behövs][2]

Forskning visar att vissa probiotiska stammar dessutom klarar av att sänka kolesterolnivån i blodet genom nedbrytning av gallsalter. De probiotiska bakterierna bildar ättiksyra och propionsyra i tarmen som sen först till levern där de påverkar leverns reglering av framförallt kolesterol.[källa behövs][8]

Probiotika innehåller olika bifidobakterier, acidofilusbakterier och laktosbaciller. Probiotika i mjölksyrebakterier (nyttobakterier) har som funktion att bl.a. sänka laktosnivån. Därför är probiotika väldigt behjälpligt för laktosintoleranta personer eftersom probiotikan stimulerar nedbrytningen av laktos.[2]

2 kommentarer: